Kaffets ämnen del 1

I kaffet som vi dricker finns det en mängd olika ämnen, bra som dåliga. Det mest kända verksamma ämnet är naturligtvis koffein. Kaffe är även rikt på antioxidanter. De mindre bra ämnena är alkaloider som finns bundet i själva koffeinet, men mängden är så liten att den anses vara i princip obefintlig och därmed ofarlig för kroppen. Koffein bryts ned i kroppen till ett par olika ämnen, dessa har dock en relativt liten effekt på oss.

Ämnen i den färdiga kaffedrycken

Nu vet man mer om kaffets ämnen än någonsin men på 1700-talet var man misstänksam mot drycken. Kung Gustav III anordnade därför ett experiment med två dödsdömda fångar. Den ena fick dricka en kanna kaffe per dag och den andra en kanna med te. Den som dog först skulle antagligen ha gjort det av det påstådda giftet. Men ingen av fångarna dog, de levde faktiskt längre än kungen själv och projektet avbröts. I kaffebönan finns de verksamma ämnena koffein, teobromin och teofyllin. I det färdiga kaffet har dock teobrominet försvunnit i behandlingstegen av bönan. Teofyllinet finns dock kvar och det ämnet har en bronkdilaterande effekt, det vidgar med andra ord luftrören. Teofyllin skapas även vid nedbrytningen av koffein i kroppen, men i mycket små mängder. Det gäller även teobromin, det skapas också vid nedbrytning av koffein i kroppen. Teobromin liknar koffein men med svagare påverkan på kroppen. Det finns desto mer av det i choklad och är länkad till det ämne som kan skapa ett chokladberoende och i stora mängder får man illamående, diarré, en ökad hjärtfrekvens och en mild påverkan på det centrala nervsystemet såsom huvudvärk och yrsel. Inget man dock behöver oroa sig för då det är omöjligt att komma i de koncentrationer som behövs för att få dessa problem genom att enbart dricka kaffe. Ett annat ämne som bildas i kroppen av koffein, eller snarare metaboliseras i leverns första avgiftningsfas, är paraxantin. Ämnet ökar mängden fria fettsyror och glycerol i blodet, fettsyrorna kan sedan skickas in i cellens mitokondrier och det ökar fettförbränningen, något man ofta hör som ett positivt skäl för att dricka kaffe. Dessa tre ämnen bryts ner från koffein i kroppen, paraxantin står för 84 procent, teobromin 12 procent och teofyllin står för 4 procent av det som nedbrutits. Ett annat ämne man inte hör talas om så ofta är furfurylmerkaptan. Det är ett doftämne och det ämne som ger nyrostat kaffe dess ljuvliga doft. I höga koncentrationer luktar furfurylmerkaptan som brända bildäck. Ämnet finns i vin i låga doser.

Kemiska ämnen

Förutom dessa ämnen finns även andra kemiska ämnen i mycket små doser. 2-metylfenol är ett sådant och är ett doftämne som bland annat kackerlackor använder för att signalera fara till sin koloni. Ämnet kinasyra är det som ger kaffet en syrlig smak. Di-metyl bildas vid rostningen och är en komponent som luktar väldigt äckligt vid märkbara koncentrationer. Acetylmetylcarbinol är ett ämne som bland annat används som artificiell smaksättning till mikropopcorn. Putrescin finns naturligt i kaffebönan men är också det som gör gammalt kött farligt att äta. Ämnet bildas nämligen då E.coli-bakterier bryter ner aminosyrorna i köttet. Trigonellin är det som ger kaffet sin söta smak, dock efter att ämnet brutits ner. Ämnet skyddar också tänderna från tandätande streptokocker. Vitamin B3 finns också naturligt i våran kopp kaffe. Med andra ord finns en rad ämnen i kaffe, men de flesta ämnen ovan finns i små koncentrationer att de inte ger någon märkbar effekt i våran kropp.

Comments are closed.