Småkakor till kaffet?

Drömmar, havreflarn, finska pinnar, bondkakor, hallongrottor, mandelmusslor och nöttoppar … Toscapinnar, brysselkex och citronkakor. Den svenska småkaksfaunan är nästan oändlig. Men vilka bakverk räknas egentligen som småkakor, och när gjorde småkakan entré på det svenska kaffebordet?

Vad är småkakor?

Det finns ingen exakt överenskommelse för vilka bakverk som har rätt att kalla sig för småkaka, men man brukar säga att småkakor är små, spröda och söta kakor som för det mesta är gjorda på mördeg (alltså gjort på matfett, socker och vetemjöl), och smaksatt med någon typ av nöt. För att få till den där extra sprödheten så brukar kakan tillsättas med bikarbonat eller hjorthornssalt. Andra vanliga ingredienser i småkakor är havregryn, kakao, sirap, kokos, kanel och vaniljsocker.

Småkakans historia sägs sträcka sig ända till medeltiden, då de svenska bagarna bakade kringlor. I Vadstena kloster vet vi att man har bakat pepparkakor sedan 1400‑talet. År 1822 blev kaffe tillåtet igen efter att ha varit förbjudet till och från under en lång period. Det var då som småkakor blev vanligt att servera tillsammans med kaffe. Eftersom ingredienserna till småkakor var dyra under den här tiden, så var småkakor inte ett vanligt förekommande inslag i gemene mans vardag, utan något som de rika åt till sitt kaffe.

 

Sju sorters kakor – en sed från 1800-talet

I Sverige finns en lång tradition av småkakor. Traditionellt sett brukar småkakor serveras som den sista delen på ett kaffebord, efter bulle och mjuk kaka. Då bör det enligt traditionen finnas mer än en sorts småkaka – närmare bestämt sju små kakor. Redan på 1800-talet började seden att formas, då de rika värdinnorna började tävla om vem som kunde servera flest olika kaksorter på sitt kafferep. Detta sägs varit startskottet för traditionen att åtminstone sju sorters kakor skulle finnas på en kaffebjudning. Det var alltså en slags undre gräns för vad som ansågs lämpligt att servera, annars kunde besökarna tycka att värdinnan var snål. Men hon fick akta sig för att överdriva också, hade hon bakat fler än sju så ansågs hon istället vara högfärdig.

Sju sorters kakor – en sed från 1800-talet

Sju sorters kakor – en bakbok av ICA-kuriren

År 1945 släpptes den första upplagan av den numera klassiska boken ”Sju sorters kakor”. År 2017 räknades boken som Sveriges mest sålda bakbok, med över 3,8 miljoner exemplar sålda. Utöver cirka 300 recept på olika bakverk innehåller den en historik över Sveriges kakbakning genom tiderna samt information om tillagning, förvaring och ingredienser. Denna rödrutiga bok som kan hittas i de flesta svenska kök, kom till efter en kakpristävling av ICA-kuriren.

Sju sorters kakor – en bakbok av ICA-kuriren

Andra världskriget hade precis tagit slut och plötsligt kunde hushållen, som levt med ransoneringskort i flera år, börja baka kakor igen. Över 8000 recept skickades in till tidningen under tävlingen och ICA valde ut de bästa för publicering i boken. Recepten omfattar inte bara småkakor utan även skorpor, muffins, vetebröd, tårtor, kex med mera. Sedan dess har ICA fortsatt med tävlingar genom åren och nya upplagor av boken har utgivits. Förra året kom den sjätte omarbetningen ut – med nykomlingar så som de goda klassikerna kolakakor, kladdkaka och hallongrottor, samt mer moderna svenska favoriter så som macarons, croissanter och cupcakes.

 

Comments are closed.